Inom kort beslutas nya lagar på elområdet. Det är hög tid att orientera sig om innebörden av de nya lagarna, som de flesta föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.[1] Mot bakgrund av att propositionen presenterades i april 2026 får tidplanen för införandet anses vara är utmanande.

Våra energirättsexperter Maria Hagberg och Amanda Starfelt redogör för ändringarna och deras konsekvenser.

-----------

I propositionen föreslås bl.a. att den nuvarande ellagen ersätts av två nya lagar: en elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar. Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, medan lagen om elektriska ledningar ska reglera nätkoncession samt elektriska ledningar inom området för trafikleder. Lagförslagen syftar till att harmonisera de svenska lagarna med EU-rätten och det uppdaterade elmarknadsdirektivet från 2024. Vidare föreslås en ny lag om införandet av elmarknadslagen som bl.a. reglerar den fortsatta giltigheten av beslut som meddelats enligt ellagen samt specifika övergångsregleringar för vissa bestämmelser i den nya elmarknadslagen och ellagen.

I förhållande till nu gällande lagstiftning föreslås bl.a. följande huvudsakliga ändringar.

• Det införs ny terminologi för att anpassa svensk rätt till EU-rätt och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar. Regeringen uttalar att detta är en förutsättning för att klara Sveriges planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Systemansvaret uttrycks som att den systemansvarige aktören har ansvar för att överföringssystemet ”på lång sikt kan möta en rimlig efterfrågan på överföring av el”.
• De uppgifter relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet ska i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet.
• Två nya roller; balansansvarig part och leverantör av balanstjänster, ersätter den nuvarande rollen balansansvarig.
• Bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersätts av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör. Skälet anges vara att dessa avtal ofta blir dyrare för kunderna och kan vara problematiska ur ett konkurrensperspektiv. Elanvändare utan avtal kommer istället att behöva teckna nya elavtal. Som skydd för s.k. utsatta kunder ska den leverantör som har störst marknadstäckning inom ett område vara skyldig att på begäran leverera mot betalning.
• Det införs nya regler om energidelning i syfte att genomföra det reviderade elmarknadsdirektivet. De nya reglerna gör det möjligt för elanvändare att tillgodoräkna sig el som producerats på en annan fastighet än där den förbrukas. Elanvändare inom samma elområde ska kunna dela förnybar el via det allmänna elnätet. Det ska också vara möjligt att dela elen med sig själv, till exempel från solceller på en sommarstuga till en lägenhet i stan, under förutsättning att de är belägna i samma elområde. Elleverantören ska dra av den delade elen från elanvändarens totala förbrukning, och får inte ge elanvändarna oskäliga villkor på grund av energidelningen.

Har du frågor angående ändringarna i ellagstiftningen eller i andra energirättsliga frågor? Kontakta då våra energirättsexperter Maria Hagberg, maria.hagberg@rambgerglaw.se eller Amanda Starfelt, amanda.starfelt@ramberglaw.se.

[1] Prop 2025/26:240 Nya lagar om elsystemet. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 med undantag för reglerna om leveransskyldig sistahandsleverantör som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.